King

King är en stor tamduva (Columba livia domestica) som avlades fram i USA. Rasen skapades som nyttoduva för produktion av ungduvor till slakt, och den är fortfarande en av de tyngsta duvor som hålls av hobbyuppfödare. Vuxna fåglar är breda över bröstet, korta och kraftiga i kroppen och står upprätt med en stadig, säker hållning.

Med tiden har två linjer vuxit fram. Utility King är den arbetande köttduvan, större och enklare i formen. Show King avlas efter en strängare standard för kroppsform, ställning och fjäderkvalitet och visas på utställningar. Båda linjerna har samma lugna lynne, och det är just det som gör rasen omtyckt bland hållare som vill ha en foglig duva som går att hantera.

King-duvor är tysta, blir sällan skrämda och tål att bli hanterade. De flyger dåligt och håller sig nära slaget, vilket passar den som har sina fåglar i en fast voljär i stället för att tävla eller släppa dem fritt.

Vem passar rasen för

King passar den som vill ha en snäll, rejäl duva för utställning eller ungduveproduktion, inte en flyg- eller brevduva. Det lugna lynnet och toleransen mot hantering gör att rasen fungerar bra för nybörjare och för familjer. Eftersom fåglarna är tunga och inte byggda för långa flygturer behöver de ett säkert slag och en täckt voljär i stället för fri flygning. I Sverige tillkommer att slaget måste klara en lång vinter med kyla och blöta.

King är en amerikansk ras som utvecklades under 1900-talets första decennier. Uppfödarna ville ha en tung fågel för marknaden för ungduvor, där unga duvor föds upp till slakt. För att nå dit korsade de flera befintliga nyttoraser och byggde vidare på storleken och kroppstypen hos raser som Runt, Maltese, Homer och Duchess.

Målet var en duva som växte snabbt, gav mycket bröstkött och häckade pålitligt i fångenskap. King uppfyllde kraven och blev en vanlig köttduva på amerikanska gårdar och småbruk fram till mitten av 1900-talet.

När den kommersiella handeln med ungduvor minskade riktade uppfödarna i stället in sig på utställning. Rasen delades i två erkända typer. Utility King behöll den större och enklare arbetsformen, medan Show King förfinades mot en rundare kropp, högre ställning och renare fjäderdräkt som bedöms på utställning.

I dag hålls King av rasduveuppfödare över hela världen. Vit är den vanligaste färgen, men rasen finns i en rad andra färger, och den ställs ut enligt rasstandarder som de nationella duvförbunden ansvarar för.

King har en kraftig, kompakt kropp som från sidan nästan ser klotrund ut. Bröstet är brett och väl rundat, ryggen kort, och fågeln står högt på grova ben med nästan lodrät hållning. Huvudet är stort och slätt, utan tofs eller krås, och näbben är medellång och kraftig. Show King avlas för en ännu rundare kontur och en högre, stoltare ställning än nyttofåglarna.

Fjäderdräkt och färger

Vit är King-duvans kännetecknande färg och den form som oftast ses både i ungduveproduktion och på utställning. Rasen finns också i enfärgat svart, blått, rött, gult, silver och dun, liksom i bandade och rutade teckningar. Fjädrarna ligger tätt mot kroppen och ska vara rena och täta, utan lösa eller vridna fjädrar. God kondition syns som en slät, jämn yta över bröst och rygg.

King har ett stabilt och jämnt lynne. Den är snäll och foglig, lugnar ner sig snabbt och tål regelbunden hantering bättre än många lättskrämda raser. Fåglarna rör sig säkert och utan brådska, och de sprattlar eller flaxar sällan i panik när man lyfter upp dem.

King-duvor trivs i ett blandat slag och är inte aggressiva mot andra duvor, bortsett från det vanliga kivandet om bolådor under häckningen. När de väl vant sig vid sin skötare visar de föga rädsla för människor, och de knyter inte an eller visar upp sig på det sätt som flygande prydnadsraser gör. Lugnet gör dem lämpliga i närheten av barn, förutsatt att hanteringen är varsam och sker under uppsikt.

Rasen är tyst med duvmått mätt, med mjukt kuttrande snarare än ständigt oväsen. Eftersom den är tung och flyger dåligt föredrar King att gå och sitta lågt i stället för att lyfta, vilket bidrar till dess rykte som stillsam.

King är en lättskött duva, men storleken och den svaga flygförmågan gör att hälsan hänger på ett välskött slag. Den dagliga skötseln handlar om rent vatten, färskt foder, torr ströbädd och en snabb titt på varje fågel för att bedöma konditionen. Under den svenska vintern blir torr bädd och fungerande vattenförsörjning extra viktiga, eftersom vattnet fryser och fukt i slaget är svår att få bort.

Fjädervård

• Erbjud ett grunt bad två till tre gånger i veckan så att fåglarna kan rengöra fjädrarna själva.
• Kontrollera fötter och ben efter fjäll, sår eller spillning som kakat fast mellan tårna.
• Undersök fjädrarna efter löss, kvalster och brutna eller vridna spolar, särskilt inför utställning.
• Klipp klor och näbb bara om de blivit så långa att de stör gång eller ätande.
• Håll bolådor och sittpinnar fria från spillning för att skydda fjäderdräkten.

Motion

• Ordna en täckt voljär där fåglarna kan gå, sträcka på sig och göra korta flygturer.
• Räkna inte med fri flygning; King-duvor är tunga, flyger dåligt och är lätta byten för rovdjur utomhus.
• Sätt sittpinnar på varierande låg höjd för att uppmuntra rörelse.
• Ge daglig tillgång till voljären i stället för att hålla fåglarna instängda i slaget.

Miljö

King mår bäst i ett torrt, dragfritt slag med god ventilation, tätt tak och skydd mot regn och vind. Ge tillräckligt med golv- och boyta så att de tunga fåglarna inte trängs, eftersom trängsel leder till slagsmål och fjäderskador. Säkra alla öppningar mot katt, råtta, hök och andra rovdjur; dessa fåglar kan inte fly undan i luften. Vintertid ska slaget vara frostfritt och torrt, gärna med isolerade väggar och en frostsäker vattenautomat eller täta vattenbyten.

King trivs på en vanlig duvblandning av spannmål och frön, till exempel majs, ärtor, vete, durra och hirs. Eftersom rasen är stor och lätt lägger på sig behöver portionerna hållas i schack utanför häckningssäsongen. Ge olösligt grus så att fåglarna kan mala fodret, och erbjud mineraler eller snäckskal som kalciumkälla. Rent, färskt vatten ska alltid finnas, och på vintern måste det bytas ofta eller hållas frostfritt.

Godis och tillskott

Små mängder safflor, hampa eller oljefrön kan ges som godis och som extra energi under kalla perioder eller vid utställning. Under svenska vintrar är den extra energin ofta motiverad. Ett vitamin- och mineraltillskott i vattnet en eller två gånger i veckan stöder häckande fåglar och fåglar i ruggning. Grus och en kalciumkälla bör finnas året om, med extra kalcium till honor som föder upp ungar.

King är en robust och frisk ras med en normal livslängd på 8 till 12 år under goda förhållanden i slaget. De flesta hälsoproblem beror på skötseln snarare än på rasen: smutsigt slag, fukt, trängsel och överutfodring. Eftersom King-duvor är tunga och inte aktiva flygare betyder viktkontroll och rent underlag mer än hos lättare raser. Den långa, fuktiga svenska vintern gör ventilation och torr bädd till en fråga om hälsa, inte bara trivsel.

Förebyggande vård

• Håll slaget torrt, ventilerat och fritt från spillning.
• Ge rent vatten varje dag och desinficera vattenkärlen regelbundet.
• Avmaska och behandla mot parasiter enligt ett fast schema.
• Sätt nya eller återvändande fåglar i karantän innan de släpps in i slaget.
• Styr vikten med uppmätta portioner och tillgång till voljär.
• Vaccinera mot paramyxovirus där det rekommenderas; i Sverige krävs vaccination för duvor som ska visas på utställning.

King är varken flyg- eller brevduva, så träningen gäller mest tämjning och rutiner, inte prestation. Det lugna lynnet gör den till en av de lättare duvorna att få att slå sig till ro. Fåglarna lär sig att koppla ihop sin skötare med foder och att gå in och ut ur slaget på bestämda tider. Regelbunden, varsam hantering ger en fågel som tål att lyftas upp vid utställning och hälsokontroll.

Grunderna

1. Låt nya fåglar acklimatisera sig i slaget en vecka eller två innan du börjar hantera dem.
2. Utfodra på samma tider så att fåglarna lär sig rutinen och din närvaro.
3. Handmata några omtyckta frön för att bygga förtroende.
4. Öva på att lyfta och hålla varje fågel varsamt och kort, och släpp sedan.
5. Öka hanteringstiden gradvis inför utställningssäsongen så att fåglarna håller sig lugna under bedömningen.
6. Rör dig lugnt och tyst; jaga eller grip aldrig en fågel i det öppna slaget.

King hålls i ett slag, duvornas vanliga bostad, inte i en liten bur. Eftersom rasen är tung och flyger dåligt måste slag och voljär hålla rovdjur helt ute. Ge gott om utrymme; trängsel bland tunga fåglar leder till slagsmål, fotproblem och fjäderskador. God ventilation utan drag är den enskilt viktigaste egenskapen för ett friskt slag. I ett svenskt klimat behöver slaget dessutom vara isolerat eller åtminstone tätt nog att hålla sig frostfritt och torrt genom vintern.

Checklista för slaget

• Tätt, vattentätt tak och torrt golv med uppsugande ströbädd.
• Nät med tillräckligt små maskor för att stänga ute råttor och rovdjur.
• Separata foder- och vattenplatser för att minska spill.
• En bolåda per par, placerad lågt för tunga fåglar.
• Ett badkar som är lätt att fylla och ta bort.
• Grus- och mineralautomater som står upphöjda från golvet och hålls torra.
• Vinterlösning för vatten, till exempel uppvärmd vattenskål eller täta byten.

King-duvor är pålitliga föräldrar och ruvar och föder normalt upp sina egna ungar, så maskinkläckning behövs sällan. Honan lägger två ägg per kull, och båda föräldrarna delar på ruvningen. Ruvningen tar omkring 17 till 19 dagar. Efter kläckningen matar föräldrarna ungarna med krävmjölk, ett proteinrikt sekret, under de första dagarna innan de går över till uppmjukat spannmål. Eftersom King är en tung ras växer ungarna snabbt och når stor storlek inom några veckor. I Sverige sker häckningen i regel under den ljusa delen av året; vinterhäckning i ett kallt slag ger sämre resultat.

Steg vid kläckning

1. Låt paret ruva naturligt om det går; samla bara in ägg vid ammning under annat par eller vid maskinkläckning.
2. Håll slaget tyst och ostört under ruvningen.
3. Vid maskinkläckning: håll temperatur och luftfuktighet jämna och vänd äggen dagligen.
4. Sluta vända två till tre dagar före beräknad kläckning.
5. Låt ungen ta sig ur ägget själv; dra den inte ur skalet.
6. Kontrollera att föräldrarna eller amparet matar inom några timmar efter kläckningen.